Dr Rudolf Steiners tidiga föredragsserier i Berlin, publicerade för första gången 1991, som Tempellegenden och Den gyllene legenden. Bandet innehåller tre delar.
DEL I
1. Pingsten – människoandens befrielse23 maj 1904 Pingstfesten och dess samband med världsutvecklingen enligt ett manuskript i Vatikanbiblioteket samt ett i greven av Saint-Germains ägo. De två stora världsåskådningarna inom den femte rotrasen: den egyptisk–indisk–sydeuropeiska, grundad på intuitionen av devorna, och den persisk–germanska, förbunden med intuitionen av asurorna. Motsättningen mellan dessa båda strömningar. Den mänskliga reinkarnationens början under Lemurien och de därmed sammanhängande händelserna. Syndafallet som en förutsättning för den frihetssökande mänskligheten. Prometheus som representant för människans strävan efter frihet. Hänvisningen till pingstmysteriet i Johannesevangeliet. Pingsten som symbol för människans frihetssträvan.
2. Motsättningen mellan Kain och Abel10 juni 1904 Den ockulta kärnan i den mosaiska berättelsen om Adam och Eva och deras ättlingar: könlös och könlig fortplantning. Den könliga fortplantningen först från Sets tid. Övergången från Adam till Set: Kain och Abel. Motsättningen mellan Kain (den manliga anden) och Abel (den kvinnliga anden): intellektets princip och inspirationsprincipen. Egoismens uppkomst genom intellektet. Kampen mot mänsklighetens ockulta fiender; rakshasernas ras. Uppfyllelsen av Nostradamus’ profetia genom grundandet av Teosofiska samfundet och återupprättandet av de ursprungliga mysterierna. Reinkarnations- och karmaläran.
3. Druidernas och drotternas mysterier30 september 1904 Drottar eller druider som de forngermanska invigda. De tre invigningsstadierna. Eddan som en skildring av vad som i verkligheten ägde rum i de forna drottiska mysterierna. Druiden som mänsklighetens arkitekt; en svag efterklang av detta i frimureriets föreställningar.
4. Prometheussagan7 oktober 1904 Sagornas exoteriska, allegoriska och ockulta tolkning. Prometheus-sagan. Dess innebörd som mysterieberättelse om tiden efter Atlantis. Lemurisk, atlantisk och postatlantisk tid. Eldens upptäckt och Prometheus som representant för den postatlantiska epoken. Motsättningen mellan Epimetheus’ kama-manasiska tänkande och Prometheus’ manasiska tänkande; den invigde ledaren i visdom och handling för den postatlantiska mänskligheten.
5. Rosenkreuzarnas mysterium4 november 1904 Myterna om Kain och Abel samt om Hiram och Salomo (tempellegenden), sådana de förmedlades av Christian Rosenkreutz till rosenkreuzarbrödraskapet på 1400-talet. Legenden som symbolisk framställning av ödet för den femte rotrasens tredje, fjärde och femte underraser i samband med kristendomens utveckling. Den kristna principen om människans likhet inför Gud och dess världsliga tillämpning under franska revolutionen. Greven av Saint-Germain och den franska revolutionen. Den korsfästes kristendom och den framtida rosenkors-kristendomen. Hemligheten med det gjutna havet och den gyllene triangeln.
6. Manikeismen11 november 1904 Manikeismens andliga strömning. Grundaren Manis liv. Manikeismens store motståndare: Augustinus. Legenden om manikeismen och den manikeiska tolkningen av det onda. Det onda som otidsenligt gott. Den manikeiska principen om individuell andlig upplysning (Faustus) i motsats till principen om yttre auktoritet (Augustinus och Luther). Samspelet mellan gott och ont i förhållande till livs- och formprincipen. Liv och form i kristendomens utveckling. Övervinnandet av det onda genom mildhet som uppgift för den manikeiska andeströmmen. Augustinus’ motstånd mot Faustus och jesuitismens kamp mot frimureriet.
7. Frimureriets väsen och uppgift ur andevetenskaplig synpunkt I2 december 1904 Tempellegenden som frimureriets grund. Invigningsceremonierna inom hantverksfrimureriet (”blått” frimureri). Mästargraden och tempellegenden. De symboliska handlingarna som avbild av ockulta händelser på astralplanet. Frimurare som i äldre tider verkliga byggmästare. Arkitekturen i samband med kosmisk kunskap. Frimureriet som något som vuxit bortom sin egentliga uppgift; dess berättigande under den fjärde underrasen.
8. Frimureriets väsen och uppgift ur andevetenskaplig synpunkt II9 december 1904 Frimureriet som ett yttre skal utan sitt egentliga innehåll. Goethe och frimureriet. Den Heliga Kungliga Bågen. Operativt frimureri och arkitektur. De högre graderna. Manifestet från Stororienten av Memphis och Misraïm i Tyskland. Tempellegendens och det operativa frimureriets innebörd; den intuitiva kunskap som måste försvinna. Vår epok (den femte underrasen) som den sanna epoken för mänsklig förståelse. Förvandlingen av mineralriket genom mänsklig andlighet som betydelsen av det gjutna havet. Den engelske premiärministern Lord Balfours tal om elektricitetens innebörd som hänvisning till en vändpunkt i mänskligt tänkande. Frimureriinstitutionernas mycket uråldriga ursprung.
9. Frimureriets väsen och uppgift ur andevetenskaplig synpunkt III16 december 1904 Frimureriet i de högre graderna. Den förenade riten Memphis–Misraïm. Cagliostro och de högre graderna. De vises sten (odödlighet) och det mystiska pentagrammet i Cagliostros lära. Den franska revolutionen och greven av Saint-Germain. Skillnaden mellan den stegvisa invigningen i de högre graderna och den demokratiska kunskapsförvaltningen inom hantverksfrimureriet. De fyra undervisningsmetoderna inom Memphis–Misraïm-riterna. De ockulta institutionernas realitet och de yttre formernas betydelse. Den nya kunskapen om atomen och framtida insikter om sambandet mellan atom, elektricitet och mänskligt tänkande.
10. Evolution och involution enligt de ockulta sällskapen23 december 1904 Den ockulta kunskapens betydelse för medveten livsförlängning och odödlighet. Medvetandets utvecklingslag som universell lag. Vår tids uppgift att genomtränga mineralriket med mänsklig ande. Andliggjorda naturriken som framtida själsinnehåll hos människan, grundade på evolutionens och involutionens lag. Framtida inträngande av människans ande i atomen. Sambandet mellan atom, tanke och elektricitet. Den femte rotrasens undergång genom ”allas krig mot alla”. Formernas betydelse i relation till framtida utvecklingsstadier och deras samband med frimureriets högre grader. Den femte underrasen som den rena intellektets epok, som egoismens epok och dess nödvändiga övervinnande.
DEL II
11. Om det förstörda templet och hur det skall återuppbyggas I15 maj 1905 Teosofi och praktiskt liv (exempel: tunnelbyggen). Kunskap om lagarna för mänskligt samarbete som förutsättning för samhällsbyggande. Präststatens kultur ersätts av den världskloka kultur som tillhör den fjärde underrasen. Trojanska kriget. Roms grundläggning. Roms sju första kungar som framställning av de sju stadierna i den fjärde kulturepoken och deras samband med den sjufaldiga människan. Tempellegenden och dess samband med det förlorade templet som måste återuppbyggas.
12. Om det förstörda templet och hur det skall återuppbyggas II22 maj 1905 Salomos tempel som symbol för människan som Guds boning. Noaks ark, Salomos tempel och måtten av människokroppen. Salomos tempels inre gestalt. Tempelbegreppet. Tempelriddarna och deras lära. Två strömningar vid mänsklighetens uppkomst: denna världens barn (Kains söner) och Guds barn (Abel–Set-sönerna). Rosenkreuzarnas mål som fortsättare av tempelriddarorden var identiskt med teosofins: uppbyggandet av mänsklighetens stora tempel.
13. Om det förstörda templet och hur det skall återuppbyggas III29 maj 1905 Legenden om det sanna korset och Salomos tempels världshistoriska betydelse. Motsättningen mellan de två strömningarna inom mänskligheten: Guds söner (Abel–Sets ättlingar) och människosönerna (Kains ättlingar). De båda strömningarnas förening i Kristus Jesus. Uppförandet av det trestegade världstemplet – motsvarande människans fysiska, eteriska och astrala kropp – genom Kains söner under den gamla förbundstiden. Arbetet i tjänst hos den gudomliga världsordningen genom Guds söner, arken förbundets tjänare. Salomos tempel som yttre uttryck för vad förbundsarken skulle bli. Människans jordiska utveckling i samband med korsets symbol. Paulus åtskillnad mellan lag och nåd. Sambandet mellan lag och synd i det gamla förbundet och mellan lag och kärlek i det nya.
14. Om det förstörda templet och hur det skall återuppbyggas IV5 juni 1905 Det förlorade ordet som skall återfinnas – en allegori förbunden med pingstfesten. Pingsten som mänsklighetens frihetsfest. Friheten att välja mellan gott och ont. Syndafallet. Världens utveckling genom eonerna: rundor, klot och raser eller epoker. Salomos dynastis sju kungar under astralklotets sju epoker. Makrokosmos uppbyggnad genom Ande, Son och Fader; människans inre verkan från Anden genom Sonen till Fadern. Den postatlantiska kulturens utveckling fram till Kristushändelsen i samband med principerna Fader, Son och Ande. Uppvaknandet av det inre ordet, det eteriska kroppens uppståndelse, som pingstfestens hemlighet.
15. Atomerna och Logos i ockultismens ljus21 oktober 1905 Den teosofiska världsströmningens framtida uppgift. Mästarna i den Vita Logens ledning av mänskligheten. Logos, jordutveckling och atomer.
DEL III
16. Förhållandet mellan ockultism och den teosofiska rörelsen22 oktober 1905 De ockulta sällskapens väsen som hierarkisk uppbyggnad; Teosofiska samfundets väsen som demokratisk grund. Sambandet mellan dessa i det att Teosofiska samfundet är avsett som centrum för uttrycket av ockulta sanningar. Den sanna ockultismens uppgift som inre skolning; inom den teosofiska rörelsen som popularisering av ockult kunskap. Teosofiska samfundets uppgift att främja ockult lära och ockult liv genom förståelse. Skarp motsättning mellan den ockulta strömningen och organisationen inom samfundet.
17. Frimureri och mänsklig utveckling (endast för män)23 oktober 1905 Den fysiska uppdelningen av det tvåkönade i man och kvinna under lemurisk tid. En andlig återupprepning av detta under den postatlantiska tiden: kunskapens delning i en manligt inriktad visdom och en visdom med kvinnlig prägel. Kain och Abel som representanter för denna uråldriga mysterielära och frimurarnas tempellegend som dess symboliska uttryck. Frimureriets tolkning av framtidens skapande krafter centrerade i Ordet. Ensidiga strävanden inom frimureriet och jesuitismen. Övervinnandet av den gamla visdomen genom teosofins nya visdom, som har sitt ursprung i en högre könlöshet.
18. Frimureri och mänsklig utveckling (endast för kvinnor)23 oktober 1905 Den fysiska uppdelningen av det tvekönade i man och kvinna under lemurisk tid. En andlig återupprepning av detta under den postatlantiska tiden: kunskapens delning i manligt och kvinnligt färgad visdom. Kain och Abel som representanter för denna uråldriga mysterielära och frimurarnas tempellegend som dess symboliska uttryck. Frimureriets tolkning av framtidens skapande krafter centrerade i Ordet. Ensidiga strävanden inom frimureriet och jesuitismen. Övervinnandet av den gamla visdomen genom teosofins nya visdom, som har sitt ursprung i en högre könlöshet.
19. Förhållandet mellan ockult kunskap och vardagslivet23 oktober 1905, kväll Den ockulta kunskapens inträde i det omedelbara vardagslivet. Människans astralkropp. Uppfostranens betydelse. Den ”mellanliggande” astrala substansen. Astralsubstansens omvandling genom känslor, föreställningar och viljebeslut. Astrala tankeformer. Individuella astralkroppar och hela folks astrala substans. Nationella uppgifters uttryck på astralplanet. Hela folks temperament och karaktär. Slaviska och amerikanska folk som börjar inspireras av tanken på sin nationella uppgift. Andlig nationalinspiration i öster (slaverna), psykisk inspiration i väster (amerikanerna). Deras släktskap – i öster med det mongoliska elementet, i väster med det negroida elementet.
20. Den konungsliga konsten i ny gestalt2 januari 1906 Missförstånd och fel inom frimureriet. Taxil-affären. Ursprunget till benämningen ”frimureri”. Kulturens tre sfärer eller pelare: vishet, skönhet och styrka. Betraktelser över 1100-talet och sagan om den heliga Graalen ur frimurerisk synvinkel. Motsättningen mellan den manligt-frimureriska och den kvinnligt-prästerliga principen: herravälde över den livlösa naturen och mottagandet av gudagivna levande krafter. Korsets tecken. Den heliga Graalen som symbol för framtidens herravälde över livskrafterna: den konungsliga konsten i ny form.
Lämna ett svar