Kategori: Uncategorized

Om det förtroende man kan hysa till tänkandet och om den tänkande själens väsen, ur meditationens perspektiv. Dr Rudolf Steiner 1913 Det mänskliga tänkandet är för det vakna dagmedvetandet såsom en ö mitt i flodvågorna av det själsliv, som böljar fram i intryck, känslor, sinnesrörelser och liknande. Man har till en viss grad blivit färdig…

Många idag upplever sig som omgivna av en känsla av overklighet. Även den egna kroppen upplevs ofta som overklig, som en del av den overkliga yttervärlden. Mycket av det som idag kallas självskadebeteende grundar sig på denna känsla. Detsamma gäller även mycket av det som även i unga och friska människor lever som dödslängtan, ja…

Femte meditationen Den mediterande söker bilda sig en föreställning om den «astraliska kroppen» När man genom den elementariska kroppen erfar en översinnlig yttervärld är man mindre avskild från denna än man vid erfarandet i sinneskroppen är från sin fysiska omgivning. Likväl har man ett förhållande till denna översinnliga yttervärld, som kan uttryckas så att man…

Sjätte meditationen Den mediterande söker bilda sig en föreställning om «jagkroppen» eller «tankekroppen» Känslan av att vara utanför sin sinneskropp har man vid erfarandet inom den astraliska kroppen starkare än vid erfarandet i den elementariska kroppen. I denna känner man sig utanför det område där sinneskroppen är; men man känner även denna. I den astraliska…

Åttonde meditationen Den mediterande söker bilda sig en föreställning om «människans enhet med kosmos» På den högsta nivå av själens vandring som här skildras når medvetandet en föreställning om att människan inte är en isolerad varelse, utan en del av ett oändligt kosmiskt väsen. Genom skådandet av det överordnade «jaget» och erfarandet av andevärlden som…

Sjunde meditationen Den mediterande söker bilda sig en föreställning om andevärlden som människans sanna hemland. När själen genom skådandet av det överordnade «jaget» har trätt in i världen av andeväsen, uppstår en förnimmelse som är svår att jämföra med något från det vanliga livet. Man känner sig inte längre som en vandrare i en främmande…

Tredje meditationen Den mediterande söker bilda sig föreställningar om den klarseende insikten av den elementariska världen. När man inte varseblir genom den sinnliga kroppen, utan utanför densammagenom den elementariska kroppen, erfar man en värld som är okänd för sinnesvarseblivningen och det vanliga förståndstänkandet. Vill man jämföra denna värld med något som hör till det vanliga…

Fjärde meditationen Den mediterande söker bilda sig en föreställning om «tröskelns väktare». När själen nått förmågan att skåda något utanför sinneskroppen, kan vissa svårigheter i känslolivet uppstå för henne. Hon kan se sig nödsakad att inta en helt annan hållning till sig själv än hon tidigare varit van vid. Mot sinnevärlden stod hon så, att…

Andra meditationen av åtta Den mediterande söker en sann föreställning om den elementariska eller eteriska kroppen Genom den föreställning som själen måste skapa sig i anslutning till dödens faktum, kan hon drivas in i en fullständig osäkerhet om sitt eget väsen. Så blir fallet om hon tror sig inte kunna veta något om någon annan…

Första meditationen av åtta Den mediterande söker vinna en sann föreställning om sin fysiska kropp När själen är hängiven åt yttervärldens företeelser genom sinnena och sitt föreställande, kan hon vid verklig självbesinning inte säga, att hon varseblir dessa företeelser eller erfar yttervärldens ting. Ty i sanning vet hon under denna hängivenhet till yttervärlden ingenting om…