Föredrag XXV – 27 oktober 1905
Översikt över jordutvecklingen II: planeter eller medvetandetillstånd, rundor eller elementarriken, glober eller formtillstånd; i kristen terminologi: kraft, rike och härlighet.
Mina kära vänner!
När vi betraktar de på varandra följande planeterna, är var och en av dessa planeter ett utvecklingstillstånd som har sju runder, sju gånger sju glober och sju gånger sju gånger sju raser. Var och en av dessa planeter finns till för att föra ett medvetandetillstånd genom alla stadier. Dessa stadier benämns på olika sätt i de olika esoteriska religionerna. I den kristna esoteriken kallas:
ett medvetandetillstånd = Makt
en runda = Rike, Vishet
en glob = Härlighet, Gloria.
När man i den kristna esoteriken talar om makt, menar man genomgången av ett medvetandetillstånd. Genomgången av en runda är genomgången av ett rike. I de på varandra följande rundorna genomgår människan sju riken: första elementarriket, andra elementarriket, tredje elementarriket, mineralriket, växtriket, djurriket, människoriket. Genomgången av de sju formtillstånden eller globerna kallas härlighet. Härlighet betyder det som lyser utåt, det som antar gestalt och form. Fader vår ger oss i sitt slut: »Ty riket är ditt och makten och härligheten«, en blick upp mot världsförloppet. När detta åter finns närvarande i medvetandet, då blir åter en gudserkännelse möjlig.
Till en början har alla religioner, särskilt de exoteriska, fallit bort [från sann gudserkännelse]. De är bärare av egoismen, eftersom de inte tar hänsyn till hela världen, till makten, riket och härligheten. När dessa ord åter blir levande medvetande, när de åter får mening, då kommer religionerna åter att bli det de är avsedda att vara.
Saturnustillståndet fanns till för att utveckla ett mycket djupt trancetillstånd hos människan; detta känner hon nu nästan inte längre till. Hon känner endast den drömlösa sömnen såsom växterna och den drömfyllda sömnen såsom på månen, ett bildmedvetande. Orsaken till att människan inte längre känner den djupa trancen är följande: när människan sover, lösgör sig endast astralkroppen, medan den fysiska kroppen och eterkroppen ligger kvar i sängen. Om man kunde ta med sig eterkroppen i sömnen, såsom chelan kan, då skulle den fysiska kroppen bli ensam kvar; den skulle då ha ett dovt medvetande. Detta förekommer också på ett abnormt sätt hos medier, och då kommer helt märkliga ting i dagen. Sådana människor ritar då märkliga kosmiska gestalter. Så till exempel försattes en flicka genom ett glas portvin i trance och ritade i detta tillstånd egendomliga former, i vilka man kunde se karikatyrer av vårt världssystem; hon fann till och med anklanger till våra benämningar på det. Medier har dessa föreställningar därför att de förmår ta med sig eterkroppen ur den sovande fysiska kroppen och i den sovande fysiska kroppen medvetet se. De kan då även fortfarande använda den fysiska kroppen, varigenom denna blir på ett märkligt sätt klärvoajant. Chelan utför detta medvetet, medan mediet utför det omedvetet. Genom ett sådant klärvoajant medvetande har planetsystemen blivit upptäckta. Alla de tillstånd i vilka chelor och adepter kan försätta sig är ingenting annat än medvetande genom den fysiska kroppen; de genomlever allt detta i fullt medvetande.
På Venus kommer ett fullständigt medvetande att utvecklas i eterkroppen. Medan människan sover kommer hon där att vinna ett medvetande om världens andra sida. På Vulkan är anden fullständigt lösgjord; eterkroppen har han då också tagit med sig. Detta tillstånd gör människan i stånd till en exakt kunskap om hela världen.
Vi skiljer mellan:
på Saturnus = trancemedvetande, allmedvetande
på Solen = drömlös sömn, till det levande begränsat medvetande
på Månen = bildmedvetande
på Jorden = vaket medvetande
på Jupiter = astralt medvetande, åter utvidgat
på Venus = etermedvetande, ännu mer utvidgat
på Vulkan = allmedvetande.
Varje sådant medvetandetillstånd måste gå genom alla riken, genom sju runder eller riken och i varje runda genom sju glober och där gestaltas. De finare krafterna gestaltas i de så kallade raserna. Så arbetar en skapelse gradvis fram det som var anlagt, ur det inre.
Människan känner i dag bäst till mineralriket, eftersom hon lever i det. Allt som förekommer i de högre rikena förstår förståndet i dag inte. Detta har varit ett nödvändigt utvecklingsskede. Men i dag kan man inte längre nöja sig med enbart vetenskap. Allt befinner sig i en fortgående utveckling.
Betraktar vi mineralriket, till exempel en sten, ser vi där ett begränsat rum, en begränsad form. Av mineralriket som sådant ser vi ingenting, utan vi ser endast det återkastade ljuset. Solstrålarna återkastas i en viss form. När man slår på en klocka hör man en ton; en verkan av klockan går in i vårt öra. Allt vi uppfattar i världen inom mineralriket är en helhet sammanträngd i någon form av rummet. Tar man bort färgen hos ett föremål, tonen, smaken, då återstår ingenting. Vi känner endast det som fogats samman. Att ljus och ton framträder på sådana former, det utgör mineralriket. Föreställ dig en värld där endast varseblivningskvaliteterna strömmar genom rummet och inte uppfattas vid bestämda former. Föreställ dig färgade moln som drar genom världen, toner som ljuder genom världen, alla våra sinnesförnimmelser uppfyllande rummet utan att vara bundna till någon form: då har man det tredje elementarriket; det är elementen ljus och eld som genomtränger rummet. Människan själv är i astralriket ett färgat moln.
Låt oss nu gå ett steg vidare. När vi ser en tankeform, är den ett sådant färgat moln, en i sig själv vibrerande rörelse. Vill man frambringa en tanke, måste man rita in den motsvarande figuren i astralrummet. På detta beror magikernas verksamhet; de ritar formerna in i rummet och omger dem därefter [med astral materia]. Man leder då astral materia längs figuren. Det tredje elementarriket är inte oordnat, men ett virrvarr av sådana linjer, allt ett uttryck för sköna former som har sin lyskraft i sig själva. De är som ljuskroppar som virvlar genom rummet, lysande inifrån.
De toner som ljuder genom rummet ordnas efter tal. Vad som särskilt är att beakta är att tingen från början stod i ett bestämt förhållande till varandra, i bestämda relationer. En figur kunde verka på en annan så att den inte skadade den, eller så att den fick den att sprängas. Detta kallade man tingens mått. Allt var ordnat efter mått, tal och gestalt. Tänker man bort sinneskvaliteterna och föreställer sig världen fylld av sådana tankefigurer, då har man det andra elementarriket. Detta ligger till grund för det tredje. Där har vi endast former vävda av tankar, världseterns tankar.
Det första elementarriket är svårt att beskriva. Låt oss anta att vi fattar tanken på en sådan figur, till exempel en spiral, därefter tanken på en lemniskata. Man försätter sig nu i avsikten före formen uppstått, alltså först i avsikten till spiralen och därefter i avsikten till lemniskatan. Föreställ dig en värld fylld av sådana tankefrön. Denna formlösa värld är det första elementarriket.
Det fjärde elementarriket är mineralriket, som utifrån återkastar det som det mottar. Växtriket återkastar inte bara sinneskvaliteterna, utan återkastar dem inifrån besjälade. Det återkastar formerna. Det andra elementarriket är det formande av det tredje elementarriket. Mineralriket är förtätat ur egenskaper hos det tredje elementarriket. Växten återkastar formen hos det andra elementarriket, utvecklar alltså formen ur sig själv. Djurriket återkastar dessutom avsikterna som ligger i det första elementarriket.
Människan befann sig i den första rundan i det första elementarriket. När hon då blivit fysisk, befann hon sig i den första rundan och i det första elementarriket på den fysiska formnivån. I det fysiska tillståndet av det första elementarriket i den första rundan hade tankefröna blivit fysiska. Jorden bestod då av idel fysiska kulor, så små att man inte skulle ha kunnat se dem; de var rena kraftpunkter. Dessa kraftpunkter förtätades gradvis; de skilde sig då ännu inte åt. Redan då var det kondenserade elementarriket fysiskt. Tänker man sig människan som ett rent tankeväsen, kan man utan vidare gå rakt igenom ett sådant väsen, även om man inte ser det. När hon blivit fysisk kan man inte gå igenom henne, även om man inte ser henne. De fysiska kraftpunkterna blev åter astrala och gick därefter över i nästa runda.
I den andra rundan bestod jorden av idel former. Världen var en mycket vackert formad kula, i vilken alla ting som senare trädde fram redan fanns typiskt anlagda. Det är den profetiska utgestaltningen av allt som senare framträder i de andra rikena. På jorden var färgerna och formerna förebilder till dagens människor. På nästa planet kommer färgerna och formerna att vara förebilder till det som människan då kommer att vara.
Människan kommer i den plastiskt-astrala tillståndet i den femte rundan inte längre att behöva behålla handen. Handen kommer först att bildas när hon behöver den, såsom ett känselorgan, eftersom helheten då har blivit en växt. Då är också varje utsöndring ett växtprodukt. Så är även allt det som utgår från människan då växtlika varelser. Vi lever då i växtriket.
I den sjätte rundan lever vi i djurriket. Allt som utgår från människan, allt som strömmar ut från henne, är då ett levande produkt som i sig bär liv och känsla. Ett ord blir då ett levande väsen, en fågel som man sänder ut i världen.
I den sjunde rundan skapar människan sig själv. Hon är då i stånd att ständigt fördubbla och mångfaldiga sig själv. I den sjunde rundan har då alla nått den nivå där våra mästare står i dag. Då är vårt jag bärare av alla jordiska erfarenheter. Detta är till en början koncentrerat i mästarnas loge. Det högre jaget sluter sig därefter samman, blir atomistiskt och bildar Jupiters atomer.
Den vita logen är tänkt som en enhet, ett jag som omfattar allt. Alla mänskliga jag och varje särskildhet är uppgivna och sammansmälta i det omfattande allmedvetandet; idel stora, upplösta cirklar, var och en i sin särskilda färg, alla sammanlagda till en enda cirkel. Tänker man sig dem alla lagda ovanpå varandra, ger detta en samlad färg. Där finns alla jag, men som ett helt. Denna mycket stora kula, sammandragen, ger atomen. Denna mångfaldigar sig, alstrar sig själv. Detta är då de atomer som bildar Jupiter. Månadepterna har bildat den nuvarande jordens atomer. Man kan studera atomen genom att studera planen för adeptlogens ordning på månen.
Sammanfattning
Varje rike måste genomgå sju former:
- Arupa = anläggning till form
- Rupa = form
- Astral = inifrån skimrande, lysande
- Fysisk = i rummet ogenomtränglig
- Plastisk = ur sig själv gestaltande
- Intellektuell
- Arketypisk
Lämna ett svar